min hand tecknade, din mun öppnades lite som om det vore första gången, och allt jag behöver göra är att

stänga mina ögon och sudda ut det och börja om igen, varje gång kan jag framkalla munnen jag vill, munnen

som min hand väljer för att teckna på ditt ansikte.

Du ser på mig, från nära håll så ser du på mig, närmre och närmre ser vi på varandra och leker cyclops,

vi ser närmare och närmare på varandra och våra ögon blir större, de kommer närmre, de sammanförs

ihop till en och cyklopen ser på varandra, våra munnar rör varandra och kämpar i mild värme, biter varandra

med sina läppar, håller knappt sina tungor på tänderna, leker i hörn där en tung luft kommer och går med en

gammal parfym och en tystnad. Sedan sjunker mina händer in i ditt hår, för att långsamt vårda medans vi

kysser varandra som om våra munnar vore fulla med blommor eller stjärnor, med livliga rörelser och mörka

dofter. Och om vi biter varandra så är smärtan ljuv, och om vi kväver varandra i ett kortfattat och hemskt andetag, så är den tillfälliga döden vacker. Och det finns bara en saliv, och bara en smak på den mogna frukten, och jag känner när du skälver mot mig som månen på vatten.