Vi behövde inte mycket trots att jag kände att vi ägde världen. Jag minns att allt smakade så gott trots att jag inte minns vad vi åt - åt vi? Det vi hade var rent. Vi delade allt utan att äga något. Behovet. Det överväldigande behovet av dig. Jag kommer ihåg känslorna, beröringarna, energin, vinden, hettan, rysningarna. Det vi hade var äkta. Drömmarna vi hade var så magiska, även om jag inte minns några - sov vi? Det här är mitt kärleksbrev till dig.